Jag har alltid haft ett speciellt förhållande till Johan Hakelius. Jag tror att det började när jag var nio, och tyckte att hans randiga kavaj var helcool och läste det han skrev bara därför. Jag förstod inte att man var tvungen att läsa lite mellan raderna för att förstå poängen utan stirrade för det mesta bara blankt på hans bokstäver och ord om inte sarkasmen eller åsikterna var absolut uppenbara. Men jag kände mig sofistikerad, så sofistikerad som man möjligen kan känna sig när man är nio år. Jag känner mig fortfarande sofistikerad när jag läser dig Johan Hakelius, och nu sex år senare när jag förstår vad du menar är det till och med ännu bättre.
De är moderna män och de försöker verkligen. De vet att de är under ständig kritisk granskning. De får ingenting gratis.
En så enkel sak som att hämta knyttet på dagis. Ingen bryr sig om hur en morsa klär på sin unge, men kom dragande med raspig kind och antydan till bas och domare sneglar ur alla hörn. Drog han upp sockorna innan han satte på stövlarna? Fick han med sig vantarna? Båda två? Han begriper väl att han måste ta av mössan i den där varma bilen?
Sådant anstränger sig moderna män för att klara felfritt.
De vet att det inte duger att gå in i boutiquen för att köpa presenten, utan att ha memorerat sin älskades alla mått. På höjden och bredden och tvären och diagonalen. Sådant fixar moderna män. Det går inte att lägga ett mikrofiber mellan frågan ”Gillar hon rött?” och deras svar. De kan skilja push-up från stay-up och minimizer från shaper. Och mer därtill:
De kan sortera vittvätt från kulörtvätt och fintvätt från ylle. De kan kela och vara entusiastiska över en ny säsong ”Gossip girl”. De kan gå till affären och komma hem med hela listan. Inte halva, en flintastek och en braständare. Och allt är svanmärkt och rättvisemärkt och pandamärkt och ekomärkt. Inga övermogna tomater och inga gröna bananer.
För de är moderna män och de försöker allt vad tygen håller. Men just när de trodde att de bevisat att de inte bara är grottmän som kammat håret, står de där igen.
Hyllan med trosskydd.
Med eller utan vingar? Normal, eller Long, eller Classic, eller Large, eller Long Plus, eller Large Freshness, eller Singles, eller Secure? Deras blickar blir tomma, det snurrar av rosa och lila, blommor och bubblor. De sorterar bort det uppenbara: inte string och inte Super Duper Extra Long Jättelarge.
De fingrar prövande på ett paket, men på det står det ”mild doft av kamomill” och man kan väl inte komma hem med något som antyder ... nä.
Och förvirringen nosar på paniken, blicken går från tom till flackande och till slut sjunker deras axlar ihop. De ger upp.
Moderna män sträcker fram sina händer, tar paketet som står närmast och lägger det i korgen. De vet att allt är förlorat. När de kommer hem blir det ett snett leende och en moderlig klapp på axeln: ”Varför köpte du... de här?” Översättning: jag visste väl att du var en grottman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar