Efter ungefär ett dyngs feberkoma har jag vaknat till liv, och vad är bättre att vakna till än en lillasyster som blåser bort en ögonfrans och med stora blå ögon önskar sig en häst med blå och guldiga vingar?
Jag tror aldrig jag har känt mig så orkeslös som nu, och har fortfarande fruktansvärt ont i halsen och på diverse andra ställen. Den här veckan missar jag nationella i matte, matlagningstävlingen på HK;n och springningen på idrotten och får istället ägna mig åt att tugga stora mängder penicillin. Underbart.
Krya på dig Jenny.
SvaraRaderaLåt cilinet verka och om några dagar lyfter du igen !
Är återbördad för et tag till Frösön så jag kan inte be E. att beskriva önskehästen.
Vid tillfälle skall jag be E förklara vad lavemang är...........den historien var ba.
Hä rå
ELIF